Ring, ring bara du slog en signaaaaaaaal!
NIX!
Schibbolet: ringer du för att sälja, så är det stopp! Finns något mer enerverande än telefonförsäljning? Underligt nog måste det vara lite lönsamt eftersom företag/insamlare envisas med att fortsätta terrorn år ut och år in. Det här är en Sagan om ringen – berättelse i en annan tappning. Ett ondskefullt ring, som dock kan övervinnas.
Irritationsmoment 1: telefonförsäljningens essens och fundament består av den beprövade beteendevetenskapen att många människor har svårt att säga nej till viss försäljningsteknik. Det föreligger en inte alltför komplicerad retorik bakom. Den anspelar på medmänskliga känslor och vårt inbyggda medlidande, alternativt förleds vi handfast att tro att erbjudandet som framlägges enbart för mig, som utvald, är oslagbart och vinsten formidabel. Det tas naturligtvis ingen som helst hänsyn till att vissa individer har svårare än andra att avböja, exempelvis de som har språksvårigheter, handikapp, eller bara en liten ensam själ som råkar glädja sig över att någon bekräftar dem genom ett samtal. Ringandet sveper över människorna, skoningslöst, som en flortunn giftslöja med Medeaavsändare.
Karaktären? Man är alltför medveten om det artiga, medlidsamma draget hos flertalet, att vi ”tycker lite synd om”, det är en ”insamling till en fond för sjuka eller fattiga” och vem betraktas då inte som gnidet snål och genuint ondskefull om man fräckt nog avböjer? Att anklagas för att ha gått över till den onda sidan kan orsaka utomordentligt besvärande oro!
Irritationsmoment 2: man måste ringa Nix - registret för att kunna freda sig! JAG BLIR SÅ FÖRBANNAD PÅ SÅDANT! Vem har givit tillåtelse att använda mitt hemnummer som sitt företags försäljningsportal? JAG ska behöva ringa ett spärrnummer för att slippa bli trakasserad! Vad är det för logik och grundläggande värdegrund som det visas prov på här? De som nu till äventyrs önskar sig telefonförsäljning kan ringa och begära den tjänsten, låt oss säga kallad: "JAPP". Och, handen på hjärtat, hur många människor skulle göra det? Därmed skulle så detta ringelände självdö och inte ens vara ett minne blott.
Irritationsmoment 3-gemensamma drag:
1) Försäljarna har en överdriven smörig/oljig inställsamhet och retorik som gör att telefonluren och mitt stulna öra övermättas av detta sliskiga fettdryp per se. Blä!
2) Försäljarna ringer alltid den tid då man väntar viktigt samtal, håller på med middag eller är stressad. Alltid. Jag känner mig nästan som Truman Burbank (Jim Carrey) i filmen The Truman Show, övervakad av ständiga monitorers obottnande, glasartade teknikögon. Ett Orwells 1984, storebror ser, som kontrollerar mina förehavanden och i slutskedet: den Kafkaesque:a Processen-värld där repet obetvingligt sluts runt halsen, sakta strypande ring, där ingen nåd eller flyktväg finns. Jag vill kunna slippa övertrampet från en osynlig makts åtkomst av mitt liv!
3) Om man inleder med ett abrupt: ”NEJ TACK jag vill inte ha något”, åtföljs det av en förvänt citroncyniskdrypande dödsbringande röst som spökligt meddelar i huvudet bakom de besviket avslutande förklädda orden att man nu förbannats till den förvisade skaran av ”ickeexisterande”- att plågas i tillvaron med konstant dåligt samvete.
4) Så finns det vissa som inte vill acceptera nej:et utan ENVISAS med att försöka fortsätta samtalet som en uttröttande stormånglare på en gängse spansk marknad. Vid det laget brister definitivt någon instinktiv mordlusta ut inombords och adrenalinet rusar runt som en ohejdat vild fors i kroppen, hornen växer ut och ringens makt överrumplar med sin påverkan.
Att tvingas åhöra rabblande mässa i telefonen, stört omöjlig att avbryta inom de närmsta fem minuterna är icke önskvärt i ringväg. Ingen vill heller känna sig som en skurk för att man säger nej till ett ”unikt erbjudande/tillfälle att bidra till en bättre värld”.
Det här är för mig en självklarhet. Min telefon ska användas till självvalda ärenden. Den ska inte missbrukas av de giriga maktutnyttjande förhärdade som likt religiösa pådyvlare använder fula knep för omvändelse. Offrets självbestämmanderätt blir begärligt stöldgods och vad som lämnas kvar av den med våld tagne är en degraderad figur av utsuddade konturer.
Jag har beställt NIX, för jag tar klart avstånd från telefonförsäljningen i dess skepnader och allt lågt det står för! Ondskan förstörs och ring förintas. Glädje och harmoni råder åter i Fylke, ordningen återställd, livet går vidare. Fridfull ringtillvaro till er alla!
NIX!
Schibbolet: ringer du för att sälja, så är det stopp! Finns något mer enerverande än telefonförsäljning? Underligt nog måste det vara lite lönsamt eftersom företag/insamlare envisas med att fortsätta terrorn år ut och år in. Det här är en Sagan om ringen – berättelse i en annan tappning. Ett ondskefullt ring, som dock kan övervinnas.
Irritationsmoment 1: telefonförsäljningens essens och fundament består av den beprövade beteendevetenskapen att många människor har svårt att säga nej till viss försäljningsteknik. Det föreligger en inte alltför komplicerad retorik bakom. Den anspelar på medmänskliga känslor och vårt inbyggda medlidande, alternativt förleds vi handfast att tro att erbjudandet som framlägges enbart för mig, som utvald, är oslagbart och vinsten formidabel. Det tas naturligtvis ingen som helst hänsyn till att vissa individer har svårare än andra att avböja, exempelvis de som har språksvårigheter, handikapp, eller bara en liten ensam själ som råkar glädja sig över att någon bekräftar dem genom ett samtal. Ringandet sveper över människorna, skoningslöst, som en flortunn giftslöja med Medeaavsändare.
Karaktären? Man är alltför medveten om det artiga, medlidsamma draget hos flertalet, att vi ”tycker lite synd om”, det är en ”insamling till en fond för sjuka eller fattiga” och vem betraktas då inte som gnidet snål och genuint ondskefull om man fräckt nog avböjer? Att anklagas för att ha gått över till den onda sidan kan orsaka utomordentligt besvärande oro!
Irritationsmoment 2: man måste ringa Nix - registret för att kunna freda sig! JAG BLIR SÅ FÖRBANNAD PÅ SÅDANT! Vem har givit tillåtelse att använda mitt hemnummer som sitt företags försäljningsportal? JAG ska behöva ringa ett spärrnummer för att slippa bli trakasserad! Vad är det för logik och grundläggande värdegrund som det visas prov på här? De som nu till äventyrs önskar sig telefonförsäljning kan ringa och begära den tjänsten, låt oss säga kallad: "JAPP". Och, handen på hjärtat, hur många människor skulle göra det? Därmed skulle så detta ringelände självdö och inte ens vara ett minne blott.
Irritationsmoment 3-gemensamma drag:
1) Försäljarna har en överdriven smörig/oljig inställsamhet och retorik som gör att telefonluren och mitt stulna öra övermättas av detta sliskiga fettdryp per se. Blä!
2) Försäljarna ringer alltid den tid då man väntar viktigt samtal, håller på med middag eller är stressad. Alltid. Jag känner mig nästan som Truman Burbank (Jim Carrey) i filmen The Truman Show, övervakad av ständiga monitorers obottnande, glasartade teknikögon. Ett Orwells 1984, storebror ser, som kontrollerar mina förehavanden och i slutskedet: den Kafkaesque:a Processen-värld där repet obetvingligt sluts runt halsen, sakta strypande ring, där ingen nåd eller flyktväg finns. Jag vill kunna slippa övertrampet från en osynlig makts åtkomst av mitt liv!
3) Om man inleder med ett abrupt: ”NEJ TACK jag vill inte ha något”, åtföljs det av en förvänt citroncyniskdrypande dödsbringande röst som spökligt meddelar i huvudet bakom de besviket avslutande förklädda orden att man nu förbannats till den förvisade skaran av ”ickeexisterande”- att plågas i tillvaron med konstant dåligt samvete.
4) Så finns det vissa som inte vill acceptera nej:et utan ENVISAS med att försöka fortsätta samtalet som en uttröttande stormånglare på en gängse spansk marknad. Vid det laget brister definitivt någon instinktiv mordlusta ut inombords och adrenalinet rusar runt som en ohejdat vild fors i kroppen, hornen växer ut och ringens makt överrumplar med sin påverkan.
Att tvingas åhöra rabblande mässa i telefonen, stört omöjlig att avbryta inom de närmsta fem minuterna är icke önskvärt i ringväg. Ingen vill heller känna sig som en skurk för att man säger nej till ett ”unikt erbjudande/tillfälle att bidra till en bättre värld”.
Det här är för mig en självklarhet. Min telefon ska användas till självvalda ärenden. Den ska inte missbrukas av de giriga maktutnyttjande förhärdade som likt religiösa pådyvlare använder fula knep för omvändelse. Offrets självbestämmanderätt blir begärligt stöldgods och vad som lämnas kvar av den med våld tagne är en degraderad figur av utsuddade konturer.
Jag har beställt NIX, för jag tar klart avstånd från telefonförsäljningen i dess skepnader och allt lågt det står för! Ondskan förstörs och ring förintas. Glädje och harmoni råder åter i Fylke, ordningen återställd, livet går vidare. Fridfull ringtillvaro till er alla!
...det jevvliga är att då börjar de ringa mobilen i stället , för KÖPA DET SKA DU!!!!! belive you me
SvaraRadera