Till far på farsdag

Grattis till dig, min gamle far!

På farsdag. Där du nu är. Var det nu är. Även om du inte är här.
Men här. Där jag är. Är det så tomt. Efter dig. Som jag saknar dig nu! Så.
Det är så tomt. Efter dig. Tomt. Och tyst. Saknar dig. Det gör jag. Mycket.
Tårarna trillar. Saknaden gör ont. I hjärtat.

Har du det bra nu? Har du det? Visst är det så?

Jag vet att du har det bra. Att du ser mina tårar och vill att jag ska ha det bra.
Jag har det bra. Det är bara lite svårt ibland. Med saknaden. Och tomheten. Tystnaden. Där du var. Där är bara en stor gapande lucka kvar. Tystnad. Stillhet. Borta.Oåterkalleligt. Svårt är det att acceptera. Men tvingad är man.

Det är lite avstånd mellan oss nu. Ogreppbart avstånd, kan icke beräknas, ses eller förstås.

Men vi ses ju igen. Sedan. Om ett tag. Då så.

Således.
Tills vi ses igen,
käre far,
tills vi ses igen:
Ha det så bra!
Jag saknar dig så.

Utan dig blev livet så annorlunda. Men jag vet att jag måste finna mig i det. Anpassa mig efter livets gång.

Men saknaden kommer ändå alltid finnas kvar. Som en del av mig. Du var en del av mig. Lämnade spår. Det betyder att du var viktig och en del av mitt liv.

Skickar dig en virtuell blomma- ut i rymden och alltet- och en härlig, frestande chokladtårta till farsdag, denna dag. Du är inte bortglömd! Du är med mig, i mitt hjärta, tills vi åter möts igen.


♥