Döda känslor

”I hela mitt liv har jag längtat
Långt, längre bort härifrån
Nu står du först på min lista
Över folk som förtjänar ett
öde värre än döden…”
(Kents Elefanter från ”Tillbaka till framtiden”. Texten nedan dimensioneras genom att lyssna på denna låt.)

Minnet napalmklibbar på min kropp, brinner på min hud, gör den svedd, svartnande! Badas i din dödliga lavaflod och dränks i din glödande eldslunga. Med en djup suck upphör livets andedräkt. Tag bort din dödsbringande hand ifrån mig! I Dantes lägsta nivå skall du dväljas, du.

DU! Hela du, din uppenbarelse, ditt sätt, din giftiga tunga, hugger skickligt rätt in i blodomloppet. HUGG!! Ditt dödliga gift sprider sig och bränns genom varje ven. Sakta. Färgar blodet och förvandlar till svartblå, trögflytande tjära. STELNAR - till is. Jag står stel, kall och död. Världen fryser. Det inre stelnar, fastnar, stannar. Du slingrar dig runt mina lungor, en anakonda som tvingar luften ur livsvarma kropp - kan inte längre andas!! Du stannar mitt hjärta, du sliter livet ur min kropp, du DÖDAR MIN SJÄL! Min själ, den ska du ADLRIG få…

Du njuter, du. Att få skada andra, se andra lida, kräkas ut avgrundens alla slaktmetoder, det gör dig hel. Du vill se blod för att själv slippa blöda. Hädan!

TUGGA TUGGA ÄÄÄÄT SLUKA MIG DÅ GÖR DET MÅR DU BRA DÅ VA? VA???! BRA! FORTSÄTT TUGGA DÅ!!! OM DU KAN! Om det nu får dig att må BÄTTRE!!! NJUT! Gotta dig i tron att du plågar mig!!! GÖR DET! Sätt på slaktmasken! Låt mig få skåda ljuset i evigheten!

För jag är immun nu. Jag har tillverkat serum. Det betyder att jag tål. Jag är vaccinerad.

Du gjorde alldeles bottenlöst ont. Men känslor kan tonas ut. Mina känslor har inte längre någon koppling till dig. Det är en befrielse. Fången var jag. Ditt blåsvarta ansikte har jagat mig i drömmarna, ditt blodisande hånskratt har ekat oändligt hårt mot de gapande väggarna. Jag står naken inför dig, avklädd och blottad. Frusen och utlämnad. Orden, ignoransen och utstöttheten HUGGER hjärtat ur kroppen medan jag ännu lever och känner svårt. Skär lätt som en kniv genom rumsvarmt smör. Låter övermäktiga känslor flöda, blöda ut.

Du ska bort. Räknas ut. Jag drar ett andetag och tänker att man får vad man förtjänar. Du ska få betalt.

Jag lovade. I den yttersta smärtan, i gränslandet smärta - död, mörker och bottenlöst djup. Jag ska aldrig låta dig vinna! Jag ska aldrig låta ondskan bli min, jag ska göra mig arvlös.

Att släppa taget - att slippa lidandet
Du utlämnade mig åt tomma ensamheten
Lät mitt hjärta eka stumt
Obesvarad kärlek - du vänder dig bort
River ner allt från min innervägg
Med ett ruttnande hånleende
Skalade bort allt ljust och fint
En våldsam knuff in i det inre mörkret
Lämnas blödande
Ymnigt
Blodet pumpar livet ur livlös kropp
Lämnas trasig och ensam
Oförstående
Utan verktyg
Att hålla skenet uppe
Dödskamp i öronbedövande kaos
Tjuter stormande i själen
Trasad - ett sönderrivet tygstycke
Fransat och blödande
Djupa klösspår
Orden märker mig
Och ingen märker mig
För ingen ser
Att gråta sig till sömns
Ögon som svider och grusar
Att möras i salt vatten
Att lösas upp
En önskan om att slippa lidandet
River och sliter
Obeskrivlig, outhärdlig smärta
Jag greppar tag om livet
Jag ska
Klippa alla band
Som du "klippte av" en gång
De är av nu
Brösttyngden lättar
Jag vänder mig bort och går vidare
Blickar blinkande framåt
Ögonen vända mot solen
Inte vända sig om
Inte se tillbaka
Begravda och färdigsörjda känslor
Kedjan avlänkad
Befriad och med nya andetag
Andas ut
Jag tar ett nytt friskt andetag
Och jag andas ut